En revolution inom patientvården

Idag finns det accepterade bevis för den centrala roll som korrekt handhygien spelar inom vården, eftersom den anses som en av de viktigaste delarna i arbetet med infektionskontroll. Men för bara ett par årtionden sedan var kännedomen om vikten av handhygien inte lika utbredd. Enligt smittskyddsexperten Professor Didier Pittet, känd som den moderna handhygienens fader, kan utvecklingen under de senaste århundradena beskrivas som inget mindre än en verklig revolution.

Att hitta rutiner för handhygien för att minska antalet vårdrelaterade infektioner har varit en viktig drivkraft för Professor Pittet, som länge haft en central roll i WHO:s arbete med riktlinjer för handhygien i hälso- och sjukvården. Även om riktlinjerna i sig inte är tillräckligt för att ändra beteenden. Det är lika viktigt att utveckla en strategi som tar flera olika perspektiv i beaktande vid genomförandet av riktlinjerna.

Under sin långa erfarenhet av att arbeta med handhygien har Professor Didier Pittet kommit att inse att många faktorer behöver vara på plats för att en lyckad förändring ska ske. WHO:s strategi består av fem delar: 1) en systemförändring som gör handhygien mer tillgänglig med alkoholbaserad handgnuggning tillgänglig vid varje vårdställe, 2) utbildning för vårdpersonal, 3) kontinuerlig uppföljning och feedback på resultat, 4) påminnelser på arbetsplatsen, och 5) inrättande av en organisatorisk kultur fokuserad på säkerhet.

– Man behöver alla fem delarna för att lyckas, eftersom de förstärker varandra. Om du tar bort en dimension, kommer du inte att uppnå samma resultat.

Professor Didier Pittet jämför genomförandet av riktlinjer för handhygien med införandet av säkerhetsbälten i mitten av nittonhundratalet. Precis som för handhygien var fördelarna med bilbälten uppenbara, men det tog ändå lång tid att ändra människors beteendemönster.

– Motstånd till förändring är en mänsklig tendens, inte bara inom hälso- och sjukvården. Det är därför understöd och feedback är så viktigt. Människor känner sig engagerade när de ser resultat, vilket främjar positiv återkoppling.

Även om det har skett stora framsteg kring handhygienpraxis, tror Professor Pittet att det fortfarande finns utrymme för förbättring med bättre metoder.

– Vi måste förbättra utbildningen om de fem delarna, och bli mer innovativa i att främja strategier för handhygien för att fortlöpande påminna folk om att följa riktlinjerna. Det finns också en hel del förbättringar att göra när det gäller hur vi övervakar efterlevnad och ger feedback. Det är där teknik spelar en viktig roll.

Tack vare bättre rutiner för handhygien har vi förmodligen sparat fem till åtta miljoner människoliv över hela världen varje år.

Generellt ser han positivt på frågan om handhygien, både när man tittar tillbaka på vad som har uppnåtts och för framtida utveckling.

– Sedan vi började vårt arbete har vi sett en revolution inom patientvården. Tack vare bättre rutiner för handhygien har vi förmodligen sparat fem till åtta miljoner människoliv över hela världen varje år. Idag ser de flesta läkare goda handhygienvanor som en naturlig del av sina arbetsrutiner. Handhygien har nu införts i vårdstudenternas läroplan, vilket tyder på en ny generation av bättre informerade och väl förberedda läkare – förhoppningsvis leder det till en ny revolution för handhygienvanor.

5 tillfällen för handhygien

För en effektiv handhygien bör hälso- och sjukvårdspersonal desinfektera eller tvätta sina händer vid fem avgörande tillfällen under patientvård.

1. Exempel: Innan handskakning, när man hjälper en patient att ta sig fram, vid en klinisk undersökning.
2. Exempel: Innan oral-/tandvård, sugdränage, sårförband, kateterisering, beredning av livsmedel, medicinering.
3. Exempel: Efter oral-/tandvård, sugdränage, blodprovstagning och hantering av blod, upprensning av urin, avföring, hantering av avfall.
4. Exempel: Efter handskakning, när man hjälper en patient att ta sig fram, vid en klinisk undersökning.
5. Exempel: Efter byte av sängkläder, justering av perfusionsflöde.