Säkerställa en bra grund för nästa generation

”När vi började arbeta med nya hygienrutiner var jag lite skeptisk. Det kändes som att det krävde mycket tid vilket är en begränsad resurs när man arbetar i en förskola. Men när vi väl hade etablerat rutinerna var det hanterbart och jag började märka att både barnen och jag själv inte blev sjuka lika ofta. Den främsta belöningen är emellertid samarbetet med föräldrarna. Diskussioner om att förebygga infektioner brukade vara en källa till konflikt, men nu vet de att vi gör vår del för att hålla deras barn friska och då tar de också sin del av ansvaret.”

Josefine, förskollärare, Sverige

Goda hygienvanor spelar en avgörande roll i att uppnå flera av FN:s hållbarhetsmål (SDGs). Tillgång till rent vatten och sanitet (SDG-mål 6) är förutsättningar för mänskligt liv. FN döpte de kommande tio åren till ”the Water Action Decade” som en bekräftelse av att rent vatten, sanitet och hygien är avgörande för att uppnå andra mål för hållbar utveckling.

Rent vatten, sanitet och hygien är väsentliga för att uppnå andra mål för hållbar utveckling.

Säkra hygienvanor är grundläggande för att säkerställa en god hälsa och välbefinnande för alla (SDG-mål 3). Detta är speciellt viktigt för barn som är mer känsliga än vuxna för infektioner. Smittsamma sjukdomar som diarré och lunginflammation är livshotande för miljontals barn varje år. Den goda nyheten är att de kan förhindras. Enkel handtvätt med tvål tar bort 90 procent av smittämnen och säker handhygien skulle kunna förhindra att ett av tre barn insjuknar i diarré,¹ och nästan ett av fem som får luftvägsinfektioner som lunginflammation². Bättre handhygien har också en betydande effekt i situationer där infektioner inte är livshotande. Färre infektioner hos unga barn innebär färre läkarbesök, minskat behov av antibiotika och minskad frånvaro bland föräldrar.

Fokus på hygien är viktigt i alla skeenden i ett barns liv och är särskilt viktigt i situationer eller på platser där många barn är nära tillsammans. En sådan plats är förskolor och skolor eftersom de lätt kan bli grogrunder för infektioner. Insatser för att höja hygienstandarderna kan förhindra många infektioner och förbättra barns hälsa och skolgång. Beroende på de initiala hygienstandarderna uppvisar studier av hygieninsatser siffror på frånvarominskningar bland barn från 7 procent upp till 54 procent.³

Bristfällig hygien kan också bli ett hinder för utbildning och deltagande i samhället på andra sätt. I många länder går tjejer inte i skolan och är på olika sätt utestängda från samhället under mensen. Den första mensen, den s.k. menarchen, kan ofta vara en traumatisk upplevelse, eftersom många tjejer inte får den kunskap som krävs för att förstå vad de upplever. Att lära sig om menscykeln från en tidig ålder är väsentligt, liksom att se till att flickor har hjälpmedlen och intimiteten för att hantera sin mens. Säker hantering av menshygien är därför en viktig del i att nå SDG-mål 6.2 om tillgång till adekvat sanitet och hygien för alla, och för att uppnå jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt (SDG-mål 5).

http://reports.essity.com/2018-19/essentials-initiative-survey/results.html#filter=.s-public-toilets.s-children.html

Närliggande undersökningsresultat

Bristfälliga hygieniska förhållanden är det största hindret
för användning av skoltoaletter

Goda hygienvanor är med andra ord en av de mest effektiva och förebyggande metoder vi har för att bekämpa många samhälleliga utmaningar. En utgångspunkt är att se till att sanitära utrymmen är användarvänliga och tillgängliga, oavsett ålder, kön eller förmåga. Idag är det sällan så, även i länder med en allmänt hög hygienstandard. Enligt Essitys globala undersökning säger 53 procent av föräldrarna att deras barn avstår från att använda skoltoaletter varje vecka. De viktigaste skälen är att toaletterna upplevs som ohygieniska (55 procent) och saknar sanitetsutbud (38 procent).

Många barn avstår från att använda toaletter i skolan

Infrastruktur i sig är emellertid inte tillräcklig för att utveckla goda hygienvanor. Att skapa vanor kräver kunskap och tålamod från alla vuxna i barnens liv. Ansvaret för att lära barn hur man tar hand om sig själva ligger hos föräldrarna, men också hos samhället och skolor. Vikten av god hygien och hälsa måste understrykas gång på gång inom varje område av en ung människas liv för att nå framgång. Men vår erfarenhet är ändå att föräldrar inte alltid förstår varför det är viktigt att prata med sina barn om ämnen som personlig hygien eller menstruell hälsa. På samma sätt har lärare i förskolor och skolor sällan tid eller förutsättningar för att systematiskt arbeta för att etablera hälsosamma hygienvanor bland unga människor.

Infrastruktur ensamt kan inte skapa goda hygienvanor.

Det finns ändå framgångsrika fall där ökad kunskap i både skolor och i samhället har lett till en positiv utveckling. I detta kapitel kommer vi att titta på de fördelar som en förbättrad hygien har för förskolor och skolor, hur barn kan engageras på ett lekfullt sätt, och varför det är viktigt att prata om förändringarna i puberteten med unga flickor och pojkar redan från en tidig ålder.