Att bekämpa vårdrelaterade infektioner

10 av 100 patienter i utvecklingsländer och 6 av 100 inlagda patienter i de utvecklade länderna kommer att få minst en infektion medan de behandlas.

Följaktligen leder vårdrelaterade infektioner till onödigt lidande för personer som redan är i behov av vård och orsakar orimligt stora kostnader för hälso- och sjukvården och samhället i stort. Kostnaderna för vårdrelaterade infektioner är svåra att uppskatta på en global nivå. Bara i USA har emellertid det amerikanska smittskyddsinstitutet, Centers for Disease Control and Prevention (CDC), beräknat de direkta medicinska kostnaderna för vårdrelaterade infektioner till mellan 36–45 miljarder USD36, som inte inkluderar indirekta kostnader som t.ex. produktionsbortfall.

Upp till 70 procent av de vårdrelaterade infektionerna kan förebyggas.

En annan viktig faktor att lägga till följderna av vårdrelaterade infektioner är ökningen av resistens mot antimikrobiella läkemedel (AMR). Mer än 70 procent av bakterier som orsakar vårdrelaterade infektioner är resistenta mot minst ett av de läkemedel som oftast används för att behandla dem.37 Vårdrelaterade infektioner är nära kopplade till denna ökade resistens och är ofta orsakade av en ökad risk för resistenta stammar av bakterier som finns i infektioner. Att bekämpa vårdrelaterade infektioner är en viktig förebyggande åtgärd mot resistens mot antimikrobiella läkemedel.

Den positiva nyheten är att upp till 70 procent av de vårdrelaterade infektionerna kan förebyggas38, och det mest effektiva och kostnadseffektiva sättet är att förbättra hygienstandarden på sjukhus och handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal39. Bortsett från hälsofördelar har investering i handhygien en positiv avkastning, då den är uppskattad till 24 dollar för varje dollar som använts.40

Varje dollar till handhygien ger 24 dollar tillbaka

Teoretiskt vet vi mycket väl hur vi ska gå till väga. Baserat på Professor Didier Pittets forskning (intervjuad senare i detta kapitel) och Genève-modellen för handhygien, har Världshälsoorganisationen (WHO) identifierat fem tillfällen när hälso- och sjukvårdspersonal bör desinfektera eller tvätta sina händer.41 Vi har också en god förståelse för hur man framgångsrikt genomför de bästa handhygienrutinerna. Forskning och erfarenhet visar att för att uppnå varaktiga beteendeförändringar krävs en kombination av olika strategier.42

Kid being treated at a hospital (photo)

Några av de centrala elementen är tillgång till möjlighet att tvätta eller desinfektera händerna och en förståelse för vikten av god handhygien hos ledningen och vårdpersonal. Innovationer spelar också en viktig roll. Digitala lösningar som mäter användandet och ger feedback till vårdpersonal komemr att öka i betydelse. En annan möjlighet är att se till att sjukhusmiljön och medicinska instrument har antimikrobiella egenskaper, såsom antimikrobiella spolar för kirurgtejp, självdesinficerande textilier eller bättre lösningar för sårvård.

Vi har fortfarande en lång väg att gå innan vårdrelaterade infektioner elimineras i sjukvården och för att alla människor med inkontinens ska kunna leva ett mer bekymmersfritt liv. I detta kapitel kommer vi att undersöka hur vägen framåt ser ut.

33 B. Allegranzi, S. Nejad & D. Pittet, ‘The Burden of Healthcare-Associated Infection’, in D. Pittet, J. Boyce & B. Allegranzi ed., Hand Hygiene: A Handbook for Medical Professionals, Wiley-Blackwell, 2017, pp. 1-7.

34 B. Allegranzi, S. Nejad & D. Pittet, ‘The Burden of Healthcare-Associated Infection’, in D. Pittet, J. Boyce & B. Allegranzi ed., Hand Hygiene: A Handbook for Medical Professionals, Wiley-Blackwell, 2017, pp. 1-7.

35 M. Rahmqvist et al., ‘Direct health care costs and length of hospital stay related to health care-acquired infections in adult patients based on point prevalence measurements’, American Journal of Infection Control, vol. 44, no. 5, 2016, pp. 500-506.

36 RD. Scott II, The direct medical costs of healthcare-associated infections in U.S. hospitals and the benefits of prevention, Centers for Disease Control and Prevention, 2009.

37 P. Stone, ‘Economic burden of healthcare-associated infections: an American perspective’, Expert Review of Pharmacoeconomics & Outcomes Research, vol. 9, no. 5, 2009, pp. 417–422.

38 RD. Scott II, The direct medical costs of healthcare-associated infections in U.S. hospitals and the benefits of prevention, Centers for Disease Control and Prevention, 2009.

39 A. Stewardson, B. Allegranzi & D. Pittet, ‘Dynamics of Hand Transmission’, in D. Pittet, J. Boyce & B. Allegranzi ed., Hand Hygiene: A Handbook for Medical Professionals, Wiley-Blackwell, 2017, pp. 18-27; N. Graves, ‘The Economic Impact of Improved Hand Hygiene’, in D. Pittet, J. Boyce & B. Allegranzi ed., Hand Hygiene: A Handbook for Medical Professionals, Wiley-Blackwell, 2017, pp. 285-293.

40 YC. Chen et al., ‘Effectiveness and limitations of hand hygiene promotion on decreasing healthcare-associated infections’, PLoS ONE, vol. 6, no. 11, 2011, e27163.

41 World Health Organization, WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care. WHO, Geneva, 2009.

42 World Health Organization, WHO Guide to Implementation of the WHO Multimodal Hand Hygiene Improvement Strategy. WHO, Geneva, 2009.