Öka medvetenheten om menscykelns roll för kvinnors hälsa

En mängd hälsotillstånd påverkas av menscykeln, men kunskapen om detta är dålig både bland läkare och patienter – vilket kan leda till felaktiga diagnoser eller felaktig behandling. Sally King satte därför upp ”Menstrual Matters”, ett forsknings- och informationscentrum för att öka medvetenheten om den roll som menscykeln och hormonella läkemedel har i vanligt förekommande kronisk ohälsa hos kvinnor.

King upptäckte denna kunskapslucka efter att själv ha upplevt hälsoproblem. Hon tillbringade över två år med att kämpa med kraftigt illamående och kräkningar (felaktigt diagnostiserade som ”ångest”) innan hon på egen hand beslutade sig för att föra protokoll över sina symptom som visade sig ha ett cykliskt mönster. Som forskare använde hon sig av sin egen kompetens för att undersöka menscykelns roll i ohälsa efter att det stod klart att det finns en tydlig brist på evidensbaserad och opartisk, klinisk information i detta ämne.

Förutom att driva ”Menstrual Matters” genomför King för närvarande en doktorandkurs i medicinsk sociologi vid King’s College i London, där hon skriver en avhandling om premenstruellt syndrom. Hon hoppas kunna integrera klinisk forskning med en kritisk analys av historiska sociala faktorer, för att förklara varför läkarvetenskapen ibland har en tendens till att kategorisera vanliga symptom hos kvinnor, till exempel symptom i samband med menscykeln, som psykiska snarare än fysiska.

Young woman hugging grandmother (photo)

– Många läkare tar för närvarande bara upp menscykeln i samband med fertilitets- eller gynekologiska problem. De är inte tillräckligt utbildade om förhållandet mellan den normala menscykeln och utlösande eller förvärrande av vanliga kvinnliga symptom. Om en kvinna i fertil ålder går till läkaren med återkommande magbesvär eller buksmärta, kan läkaren ställa en ”mest sannolik” diagnos på IBS (Irritable Bowel Syndrome) utan att någonsin fråga om vare sig menscykeln eller hormonell medicinering.

Enligt King finns det olika skäl till detta. En är nedtystandet och tabut kring mens, som kan förhindra patienter och läkare från att nämna menscykeln (särskilt själva mensen). En annan är att den kliniska forskningen och vad som händer i praktiken delas upp mellan olika medicinska specialiteter. En patient som upplever ångest och samtidigt mag- och tarmsymptom kan bli remitterad till antingen en psykiater eller gastroenterolog, beroende på vilka symptom som är värst – trots att den bakomliggande orsaken kan vara hormonell i båda fallen.

Lösningen är faktiskt väldigt enkel. Att be patienter föra protokoll över symptomen under 2–3 menscykler.

Genom att öka medvetenheten bland läkare och allmänhet om hur menscykeln kan påverka och utlösa vanliga kvinnliga symptom, hoppas King kunna bidra till att minska antalet felaktiga diagnoser och övermedicineringen av patienter. Kunskap är nyckeln här och lösningen är faktiskt väldigt enkel. Att be patienter att föra protokoll över symptomen under 2–3 menstruationscykler gör det möjligt för läkaren att bättre skilja mellan mer kroniska symptom och de som potentiellt kan ha hormonellt ursprung.

– När en patient väl är medveten om att deras tillstånd kanske är hormonrelaterat kan de börja se mönster som kan hjälpa dem att hantera sin hälsa. Till exempel kan astma förvärras runt ägglossning eller mens. Om läkarna börjar fråga patienter om deras menscykel och hormonella medicinering som en naturlig del av läkarbesöket, kan de märka en förbättring av deras behandlingsresultat samtidigt som det också bidrar till att minska en del av de onödiga stigma som förknippas med menscykeln.