Ett ramverk för mänskliga rättigheter som lyfter menstruell hälsa ger nya perspektiv

Inga T. Winkler, en föreläsare om mänskliga rättigheter vid Columbia University i USA, hävdar att man med hjälp av ett ramverk för mänskliga rättigheters för att bedöma menstruell hälsa, kan ge nya perspektiv, eftersom det fokuserar på utestängda, marginaliserade och försummade delar av befolkningen.

– Mens täcker många sidor av vårt liv. Den är djupt symbolisk och associerad med kulturella och religiösa sedvänjor runt om i världen. Det är en central fråga som påverkar människors insikt om sina mänskliga rättigheter.

Winkler använder ramverket för mänskliga rättigheter för att bedöma hälsobeteenden kopplade till mensen. Detta ger nya perspektiv som annars riskerar att förbises, genom att fokusera på utestängda, marginaliserade, eller försummade delar av befolkningen.

– Ramverket för mänskliga rättigheter uppmanar beslutsfattare att hitta lösningar som fungerar för alla människor med mens. Exempelvis lyfter det fram och prioriterar upplevelser bland flyktingar, hemlösa, transpersoner, funktionshindrade och sexarbetare. Dessutom ger det ett övergripande ramverk för förståelsen av menstruell hälsa som en mänsklig rättighet, inte olik rätten till hälsa, arbete, utbildning, rätten till sin egen kropp, religionsfrihet med flera. Mest av allt lyfter det fram agerande och inflytande.

Winkler är positiv till den ökade uppmärksamheten som ges åt mens runt om i världen och i varje socialt sammanhang, från politik till media. Samtidigt betonar hon vikten av att ha en kritisk inställning för att se till att alla perspektiv beaktas. Här kan forskare ha en viktig roll att spela enligt Winkler.

– Som akademiker är det vår uppgift att ställa kritiska frågor som exempelvis: Förstärker vi oavsiktligt uppfattningen av mensen som ”smutsig” och ”oren” när vi använder termen ”menshygien”? Ska vi utesluta intergenderpersoner som har mens när vi fokuserar på kvinnor och flickor och därigenom fortsätta att presentera kön som binära? Ska vi utesluta vissa grupper av befolkningen när deras specifika upplevelser inte tas i beaktande?

Förstärker vi oavsiktligt uppfattningen av mensen som ”smutsig” och ”oren” när vi använder termen ”menshygien”?

Att involvera män är en annan viktig faktor i att förändra attityder och vanor om mens, menar Winkler.

– Jämställdhet handlar om relationen mellan könen och män har en stor del i insatser för reproduktiv hälsa. Män utgör en markant andel av toppositionerna i samhället och fattar därmed beslut som i hög grad påverkar kvinnors vardagliga liv: från beslutsfattare som beslutar om frågor som t.ex. skatt på sanitetsprodukter, till rektorer som väljer ljusfärgade skoluniformer utan hänsyn till flickor som är rädda för att en mensfläck ska synas. Att uppnå jämställdhet mellan könen kommer att kräva strukturella förändringar, och för att göra så att dessa positiva förändringar sker snabbare behöver vi männen med ombord, säger Winkler.