A1. Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler samt grunder för upprättande

Läsanvisning

Övergripande redovisningsprinciper RP och nya redovisningsregler redovisas nedan. Övriga redovisningsprinciper, som Essity bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen och då anges dessa principer under respektive not i moderbolaget.

Viktiga bedömningar och antaganden VBA redovisas under respektive not, se användning av bedömningar.

Belopp som är avstämningsbara mot balansräkningen, resultaträkningen, kassaflödesanalysen och den operativa kassflödesanalysen markeras med följande symboler.

BR Balansräkning

RR Resultaträkning

KF Kassaflödesanalys

OKF Operativ kassaflödesanalys

Tx:x Hänvisning till tabell i not

Grunder för upprättande

Essitys bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. De finansiella rapporterna, både för koncernen och moderbolaget, omfattar räkenskapsåret som avslutades 31 december 2017. Essity tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder, inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen, vilka värderas till verkligt värde antingen via resultaträkningen eller övrigt totalresultat.

Ny uppställningsform för resultaträkningen

Essity har ändrat uppställningsform för resultaträkningen och jämförelseåren för 2016 och 2015 har räknats om. Enligt nedanstående tabell har avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar brutits ut från raderna Kostnad för sålda varor samt Försäljnings- och administrationskostnader m.m. och redovisas nedanför på en ny resultatrad, Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (EBITA). På motsvarande sätt har av- och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ingående i jämförelsestörande poster brutits ut. Skälet till omklassificering är att tydliggöra resultatet före effekter från avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder 2017

Koncernen och moderföretaget tillämpar i denna årsredovisning de nya och ändrade standarder som ska tillämpas från 1 januari 2017.

IAS7 Rapport över kassaflöden (ändring)

IAS 7 har ändrats och innebär utökade upplysningskrav på förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten. Koncernen lämnar informationen i avsnittet om Koncernens kassaflödesanalys.

IAS12 Inkomstskatter (ändring)

Ändringarna klargör hur uppskjuten skatt ska redovisas då innehav av skuldinstrument värderas till verkligt värde.

Ovanstående ändringar har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens eller moderbolagets resultat eller finansiella ställning.

Nya eller ändrade redovisningsstandarder efter 2017

Ett antal nya och ändrade IFRS har ännu inte trätt i kraft och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av koncernens och moderföretagets finansiella rapporter. Nedan beskrivs de IFRS som kan komma att påverka koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter. Övriga nya eller ändrade standarder eller tolkningar som IASB har publicerat förväntas inte ha någon påverkan på koncernens eller moderföretagets finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument

IFRS 9 Finansiella instrument utgavs i juli 2014 och är en ny standard som ersätter IAS 39. Standarden är uppdelad i tre områden; klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivningar och säkringsredovisning.

Företagets affärsmodell för att hantera tillgången samt karaktären på tillgångens kontraktuella kassaflöden utgör underlag för klassificering och värdering varvid de finansiella tillgångarna klassificeras i någon av följande tre kategorier: 1) Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde 2) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat och 3) Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Den nya standarden innebär i princip oförändrad redovisning av finansiella skulder.

Standarden introducerar en ny modell för nedskrivning av finansiella tillgångar som baseras på förväntade förluster och inte som tidigare, i IAS 39, först i samband med att en förlusthändelse inträffat. Modellen innebär att för tillgångar med låg kreditrisk reserveras för kreditförluster som kan uppstå inom de närmaste tolv månaderna. I andra fall där kreditrisken sedan ursprunglig redovisning ökat väsentligt och där kreditrisken inte är låg reserveras för de kreditförluster som förväntas inträffa under tillgångens hela löptid.

En förenklad modell har tagits fram för kundfordringar och leasingfordringar, där den förväntade förlusten redovisas under fordrans förväntade återstående löptid. Vid en genomgång av koncernens finansiella tillgångar konstaterades att det främst är de förväntade förlusterna för kundfordringar som berörs. Under första kvartalet 2018 kommer Essity redovisa en engångspost i eget kapital om 7 MSEK efter skatt på grund av ändrad beräkningsmodell för förväntade kreditförluster på kundfordringar.

Den nya standarden fokuserar i större utsträckning på att spegla företagets riskhanteringsstrategier i säkringsredovisningen samt på att underlätta för att fler säkringsstrategier kan kvalificera för säkringsredovisning.

Essity har utvärderat de nya reglerna för säkringsredovisning och kommit fram till att dessa kan ge Essity ökade möjligheter att arbeta med säkringsredovisning.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder etablerar ett nytt regelverk för hur och när ett företag ska redovisa intäkter. Den nya standarden kommer att ersätta IAS 11 Entreprenadavtal, IAS 18 Intäkter, IFRIC (International Financial Reporting Interpretations Committee) 13 Kundlojalitetsprogram, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet, IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder samt SIC (Standing Interpretation Committee of the IASC, föregångare till IFRIC) 31 Intäkter – bytestransaktioner som avser reklamtjänster. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2018. Under året har ytterligare förtydliganden gjorts genom IFRS 15 Clarification, som ger ytterligare vägledning för när en vara eller tjänst i ett kontrakt ska redovisas separat eller tillsammans med andra varor och tjänster.

Standarden avser affärsmässiga överenskommelser (kontrakt) med kunder där leverans av varor/tjänster delas in i särskiljbara prestationsåtaganden som redovisas separat. I vissa fall kan varan/tjänsten integreras med andra åtaganden i kontraktet, varvid ett paket av varor/tjänster utgör ett gemensamt åtagande. Standarden fastställer regler för beräkning av transaktionspriset för leverans av varor och tjänster samt hur detta kan fördelas mellan olika prestationsåtaganden. Intäkterna redovisas när kunden har fått kontroll, genom att kunden kan använda eller dra nytta av varan/tjänsten, varvid den anses överförd. Kontrollen kan ha övergått vid en given tidpunkt, vilket vanligen är fallet vid försäljning. I andra fall uppfylls ett prestationsåtagande över en tidsperiod vilket är vanligt för tjänster. Tre olika kriterier har ställts upp för om prestationsåtagandet uppfylls över tiden. Antingen erhåller kunden en omedelbar nytta när åtagandet uppfylls eller så förbättrar företagets prestationer en tillgång som kunden kontrollerar eller så skapar företagets prestationer inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har rätt till betalning för hittills nedlagda utgifter. IFRS 15 syftar till att skapa en mer jämförbar och transparent finansiell rapportering, vilket kommer att uppnås genom uppdelning av kundkontraktet enligt ovan och genom att betydligt fler upplysningar lämnas om hur och när intäkter genereras. Upplysningarna omfattar både kvantitativa och kvalitativa upplysningar för att läsaren ska kunna förstå företagets affär. Upplysningarna omfattar bl.a. upplysning om avtal med kunder, uppdelning av intäkter i geografi, kategori eller liknande med avstämning mot redovisade segment, upplysningar om balansposterna samt information om väsentliga bedömningar.

Under 2016 startade Essity ett projekt för att utvärdera konsekvenserna av att implementera IFRS 15. Projektgruppen identifierade via ett frågeformulär vilka olika kontraktstyper som finns inom Essity och utbildade olika delar av koncernen i vad övergången till IFRS 15 innebär.

Konstateras kan att Essitys försäljning i allt väsentligt består av försäljning av produkter och i en begränsad omfattning tjänster, men för att säkerställa separat redovisning av försäljning av tjänster har separata konton för detta skapats.

Den nya redovisningsstandarden har gått från ett ”risk and reward” koncept till att mer fokusera på när kontroll har gått över till kunden. Projektgruppen har skapat medvetenhet om och kontroller för att undvika materiella avvikelser mellan tidpunkten för intäktsredovisning och tidpunkten för när kontrollen för den sålda varan övergått till köparen. Sammantaget innebär ovanstående att den nya standarden inte haft någon väsentlig inverkan på Essitys redovisning av intäkter

IFRS 16 Leases

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med några undantag, redovisas i balansräkningen. Denna redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Undantagna är endast avtal understigande 12 månader eller tillgångar med lågt värde exempelvis hyresavtal för datorer och kontorsmöbler. Redovisning för leasegivaren kommer att vara oförändrad. Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. Essity har bildat en projektgrupp som kommer att förbereda koncernen att anpassa redovisningen till den nya standarden. Projektgruppen arbetar för närvarande med att kartlägga de leasingavtal som koncernen har och bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga för en anpassning av redovisningen till den nya standarden. Kostnaden för operationella leasingavtal för räkenskapsåret 2017 uppgår till 776 MSEK. Per den 31 december 2017 uppgick det odiskonterade beloppet avseende betalningsåtaganden för operationella leasingavtal till ca 2 500 MSEK. En tillämpning av IFRS 16 skulle dock innebära att ett lägre belopp skulle redovisas som skuld och tillgång då delar av leasingavtalen kan avse service och då de framtida betalningsåtagandena dessutom ska diskonteras. För mer information om bolagets leasingåtaganden, inklusive förfallostruktur se not G2.

Användning av bedömningar VBA

För att kunna upprätta finansiella rapporter enligt IFRS och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt.

Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade.

Essity bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är:

Goodwill, D1 Immateriella anläggningstillgångar
Pensioner, C5 Ersättning efter avslutad anställning
Skatter, B4 Inkomstskatter
Avsättningar, D6 Övriga avsättningar

Essitys bedömningar och antaganden återfinns i respektive not.

Konsolideringsprinciper

Koncernföretag konsolideras från och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande över företaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernföretag nedan. Avyttrade koncernföretag ingår i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphör att kontrollera eller att ha inflytande över företagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats.

Moderbolaget

Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning.

Dotterföretag

Som dotterföretag ingår alla företag där Essity Aktiebolag (publ) har kontroll. Med kontroll menas att Essity har förmåga att styra dotterföretaget, har rätt till dess avkastning och kan använda sitt inflytande att styra de aktiviteter som påverkar avkastningen. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden.

Samarbetsarrangemang

Essity klassificerar sina samarbetsarrangemang i joint venture eller gemensam verksamhet. Ett joint venture ger de gemensamma ägarna rätt till investeringens nettotillgångar och redovisas därför enligt kapitalandelsmetoden. I en gemensam verksamhet ges parterna i uppgörelsen rätt till de tillgångar och skyldighet för skulder kopplade till investeringen, vilket innebär att innehavaren ska redovisa sin andel av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader enligt den så kallade klyvningsmetoden.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag där koncernen utövar ett betydande inflytande utan att det delägda företaget är ett dotterföretag eller ett samarbetsarrangemang. Normalt innebär detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Redovisning av intresseföretag sker enligt kapitalandelsmetoden och de värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.

För ytterligare information se not F3 Joint venture och intresseföretag.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernföretag till rapportvaluta

Essitys moderbolag har svenska kronor som funktionell valuta. Funktionell valuta i Essitys koncernföretag bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö som respektive företag är verksamt i, vilket med få undantag är det land där företaget är verksamt. Koncernföretagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapportvaluta, vilket i Essitys fall är svenska kronor. Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen, medan intäkter och kostnader räknas om till respektive periods genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser på koncernens nettotillgångar redovisas som omräkningsdifferens i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv).

Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterföretags nettotillgångar redovisas på motsvarande sätt i övrigt totalresultat, som är en del av eget kapital (omräkningsreserv). Vid avyttring redovisas både omräkningsdifferens på det utländska dotterföretaget och valutakurseffekter på det finansiella instrumentet som använts för att valutasäkra nettotillgångarna i bolaget som en del av realisationsresultatet.

Goodwill och verkligtvärdesjusteringar som uppstått i samband med förvärv av ett utländskt dotterföretag räknas på motsvarande sätt som nettotillgångarna i bolaget om från sin funktionella valuta till rapportvalutan.

Transaktioner och balansposter i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. Vid bokslutstillfället räknas monetära tillgångar och skulder om till balansdagens kurs och eventuella valutaeffekter redovisas i resultaträkningen. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valutakurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.

Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital i övrigt totalresultat.

Har ett finansiellt instrument klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen, övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital i övrigt totalresultat.

Redovisning av intäkter

Försäljningsintäkter, som är synonymt med nettoomsättning, omfattar verkligt värde på den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster inom Essitys ordinarie verksamhet. Intäkten redovisas då leverans skett till kunden enligt gällande försäljningsvillkor. Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som inte ingår i Essitys ordinarie verksamhet och innefattar bland annat hyresintäkter, som redovisas i den period uthyrningen avser, samt royalties och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter redovisas i enlighet med effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.

Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det med rimlig säkerhet går att bedöma att stödet kommer att erhållas och att Essity kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med stödet. Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräkningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt.